torsdag 2 september 2010

Altansångare

Tänk att få leva sin dröm. Det gör faktiskt jag kom jag att tänka på när jag plockade i kartongerna som änglarna i Oppeby hade hittat (se nedan). Jag gjorde en egen tidning med ordvitsar redan när jag var tio år! Den var exklusiv och utkom endast i EN upplaga.
EN dröm som inte har slagit in är den om att bli sångare. Jo, folk tror att jag sjunger när jag brölar med Johan eller Lasse på Gästabudsallsång men de vet. Ville bli bassångare som Gunnar Wiklund och helst se ut som han också. Där kan man väl säga att "det sket sig"något. Det här med stämmor har jag aldrig förstått. Sjunger man högt är man visst altan, det vet ju veranda kotte. Vem gör den första TV-sopran om folket på Operan? Sjunger man fel stämma för högt kan man bli stämd. Stämmer inte det?
Hur det ser ut i mitt huvud? Jag lider nog brist på något, kan ju knappast vara ordbrist?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar