Nu är den tiden när det är extra svårt att vara bitter eller butter. Igår cyklade jag genom Anderslunds koloniträdgård på väg hem från Skavsta Flygplats. Vilken väsens skillnad på de två ställena på jorden trots att det är bara två kilometer mellan platserna. Skavsta- med den internationella pulsen och Anderslund med fågelsång och lite påtande i jorden bland kolonilotterna.
Trots att vi (ännu) inte har någon lott här så känner jag mig lyckligt lottad ändå. Kommer aldrig att bli särskilt rik men att få cykla och känna doften av hägg eller se vitsippor i skogsbacken eller snart kunna gå ut och plocka liljekonvaljer till min käresta DET är en rikedom som heter både duga och mer därtill.
Blev jag för lyrisk där kanske? Då så då tar jag till släggan. Nu på lördag inträffar något som heter Laxens Dag i vår kära stad. Ett synnerligen bra initiativ från Nyköpings kommun, fiskeföreningen i stan och Reidar Svedvall en gång i tiden. Succé ( eller Frotté då) hängde på och tryckte upp visitkort och affischer i Västerport. Så fick Reidar med SN till slut. Då försvann vårt namn på vistkorten och affischerna. Det var ett krav från storebror Sörmlands Nyheter. DDR på 50-talet? Nej, Nyköping för fem år sedan! Detta tänker jag på varje gång jag ser Laxens dag. Tyvärr. Vill ju som sagt inte vara bitter men... Varje gång vi skriver sådant här så klagar folk på att vi klagar. Därför skriver jag inte detta i tidningen utan bara för dig käre bloggläsare.
torsdag 20 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar